En avvikelse bokad! Mot skottland. Staden med samma namn som min hamburgerkedja skulle ha. Ska hälsa på Lochie och klappa lite, spela säckpipa på högländerna och dricka whiskey. Som Mel Gibson i kilt. Emelie lyssnar på flogging molly för att få ”känslan”. Nu gör jag också det. Får ”känslan”. Den är fin.

Ni vet när man går i kramsnö? Det känns som man går i sega maränger. Det tänker jag alltid. Nu kommer ni tänka det också.

Tappade mobilen i badkaret idag. Den gled ner från kanten. Whops sa jag, och fångade upp den. Blöt. Och död. Väldigt död. Helt svart. Är det äntligen dags tänkte jag, har väntat länge på den här dagen – en död gammal mobil betyder praktisk orsak att köpa ny. Fylldes av hopp då jag höll ner start-knappen. Ingenting. Väldigt svart. Helt död.

Gav den i rättvisans namn en stund att torka, med batteri och simkort på fönsterbrädan.

Och testade igen. Monterade ihop den stackars elektronikbiten och försökte väcka den. Först ingenting. Jaaa..JAAA.!!… …. .. sen, den vaknar, lyser mot mig och ber om pin-kod. Den lille jäveln lever fortfarande. Telefonernas kackerlacka. Mobila John McClane. Kommer den här sony e. walkman aldrig sluta gå?

Hej bloggen. Förlåt. Visste inte att du var såhär värdelös utan mig. Trodde du kunde klara dig själv. Uppdatera dig själv då och då. Har hört att världen är tekniskt utvecklad. Jag kanske hörde fel.